och det var länge sen kändes det som.
Eller så är det tiden som rusar ifrån mej?
Idag har jag gjort så lite som det bara går, jag fixa matsäck imorse till Hampus och stödhjälpte Flisan att fixa sej och sen gick de till skolan.
Jag städade undan, och sen satte jag mej i soffan med min tekopp och njöt!
Efter tee´t så la jag en ansiktsmask, och fortsatte att slappna av...
Då rusar Hampus in oanmäld och "fröken" vill prata med mej...
Jaha..!? Ok, då får jag ta mej ut i mysdress och ansiktmask...
Som man förnedrar sej, men för barnen gör man ju allt!!
:-D
De ville bara berätta att de tänkte behålla honom en timme x-tra pga utflykten!
Så förnedringen total och jag återgick till min soffa och slappa....
SEn behövde min kära vännina Gina sällskap så sagt och gjort ett par kaffekoppar funkar ju alltid på mej.
Sen att det är trevligt sällskap oxå det skadar ju inte....
Men tiden går ju som tidigare sagt så plötsligt var det bråttom att fixa middag och sen på med träningskläderna och sticka på fotbollsträningen!
Hampus ska nu prova att spela med laget som är i hans ålder...
Få bukt på hans temperament på plan, låta honom få glänsa och vara en stöttande lagkamrat. Så han ska slippa att hävda sej bland de äldre killarna som han alltid spelat med.
Detta resulterade i att jag blev insatt som tränare i hans "gamla" lag HKFF P02
Jag behöver all tidsfördriv och socialt liv som går att frambringa känner jag, jag vill ut och leva träffa allt folk och ha roligt!!
Jag njuter av känslan av frihet!
Jag har roligt, tills verkligheten kommer ikapp, men ändock, jag är fri!!!
En vän rekomenderade en låttext som är super fin.....
Tack för den <3
" It won´t rain all the time,
the sky won´t fall forever.
And thought the night seems long,
Your tears won´t fall forever...."
Jag känner att jag mår ok nu, att livet kan gå vidare , att jag är stark och kan klara mej i världen, jag duger och jag är bra som jag är.
Man ska inte behöva kämpa så hårt för att få vara lycklig!!
Jag ska sluta kämpa efter lycka och bara släppa taget,.....då kommer den att hitta mej!! (Lyckan)
Jag välkomnar den och känner att den hittat mej, jag känner en slags inre ro, all min inre stress känns som bortblåst! Hur kan det bara vända så?
Det finns mycket praktiskt som inte är löst , men jag tar det manana....
Det löser sej,
SÅ många har sagt så åt mej genom åren och jag har hört men inte trott!
Nu får det bara göra det för jag tänker släppa loss....
Det fixar sej alltid, det löser sej nog!!!
:-D
Jag har valt en annan väg att gå och jag borde vikt av för längesedan, men nu får jag ta smällen att jag måste gå en bit tibax.... jag går med så mycket lättare steg nu ju.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar