Hold Me Now

~ Johnny Logan

Don't... don't close your heart to how you feel

Dream, and don't be afraid the dream's not real

Close your eyes, pretend it's just the two of us again

Make believe this moment's here to stay

Touch... touch me the way you used to do

I know tonight could be all I'll have with you

From now on, you'll be with someone else instead of me

So tonight, let's fill this memory

For the last time -

Hold me now

Don't cry, don't say a word

Just hold me now

And I will know -

Though we're apart, we'll always be together

Forever in love

What do you say when words are not enough?

Time... time will be kind once we're apart

And your tears... tears will have no place in your heart

I wish I... I could say how much I'll miss you when you're gone

How my love for you will go on and on and

Hold me now

Don't cry, don't say a word

Just hold me now

And try to understand that

I hope at last you've found

What you've been searchin' for

And though I won't be there anymore

I will always love you

(Hold me now)

(Don't cry,) don't say a word

Just hold me now

And I will know -

Though we're apart, we'll always be together

Forever in love

What do you say when words are not enough?

What can I say

When my words are not enough

The rose..

Jag vet inte vad som sägas bör...

men ett kaos är jag i... och jag ler ändå!(?)

Vad man är lättpåverkad i allt (tydligen)

Mina känslor lever berg och dalbana.

Då och då kommer det en topp, då är det lätt att bara skratta åt alla bekymmer.

För en dag så har jag det bra!

Men samtidigt så gnager det i bakhuvudet (HUR/NÄR)

Jag fick nytt hopp iallafall, vet att det kommer att raseras och vet att jag måste skynda mej att njuta av denna känslan för den kommer att försvinna...

Många dalar kvar för mej antar jag...

men:

IT CAN`T RAIN ALL THE TIME?

<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Detta är fruktansvärt att genomgå..

Blicken jag mötte i fredags var totalt kall/tom.

En människa som jag inte ens längre kände medlidande med..

Såg bara elak ut, hatet mot mej lyste starkt!

Jag har ju inte gjort annat än försökt att rädda mina barn och få honom att förstå!

Han måste ju få hjälp!

Varför blir JAG då den onda i hans ögon?

Hur kan en moder bara blunda och försvara och ljuga trots att man vet...Jo förmodligen för att hon vet att det är hennes fel...det är hon som låtit honom växa upp i en sådan miljö, så att han tror att det är det rätta!

Jag gör nu såhär för att markera dels för mej och honom men framförallt för mina barn som ALDRIG ska få tro att det är så man beter sej...

Kärlek ska inte göra ont och kuva en människa..

Kärlek ska vara sväva på moln och jämnlikhet.

Man ska känna ett inre lugn, inte en inre stress/oro konstant.

Mina barn är underbara människor och jag kommer att fortsätta ödsla all min kärlek på dessa 2 underbara barn , som ska bli omtänksamma, självständiga, trygga och kloka människor.

Oroar mej för hur utgången blir imorgon...

Idag är det exakt en månad sedan vi hade kontakt...

Ska sova nu så att jag orkar med allt imorgon...

<3

Enda sättet att leva lycklig är att ha så mycket att göra att man aldrig hinner tänka efter om man är lycklig eller inte.

Kärlekens ögon ser inga fel.

Att bli lycklig ligger inte i att äga mycket utan i att älska mycket och hoppas.

Jag är rädd, jag är rädd för att förlora nåt jag inte ens har.

Kärleken går dit den vill och inte dit den borde.

Kärleken är en sjukdom som inte kan döljas. Ett ord eller ett ögonkast, ja, till och med tystnaden förråder den.

Begär inte att någon ska förstå.....

Jag gör det ju knappt själv ändå...

Mitt hjärta blöder av mycket sorg...

Jag försöker gömma mina tårar innanför dörrarna i min egen borg...

Gjorde jag fel eller blev det rätt,

borde jag agerat och gjort på annat sätt?

Jag blöder på insidan där ingen ser,

men på ytan fortsätter jag och ler..

Hur ska jag någonsin tro på mina egna ord om hopp?

Jag är en sårad själ på många sätt, det är jobbigt att alltid göra det som är rätt...

Önskar livet kunde ge mej mer glädje i en tid då allt känns tungt..

Men allt som kommer min väg är nya prövningar och motgångar....

Ett brustet hjärta... På flera plan..... Hur kan man få ha så ont.....Hur kan känslor svida så?

Tårarnas sälta svider på insidan av mina ögon när jag stoppar dem från att komma ut...

De ska ju inte synas.....

We walked the narrow path,
beneath the smoking skies.
Sometimes you can barely tell the difference
between darkness and light.
Do I have faith
in what we believe?
The truest test is
when we cannot see.

I hear pounding feet in the,
streets below,
and I´m crying
and the children know that
there's something wrong,
and it's hard to belive that love will prevail.

Oh it won't rain all the time.
The sky won't fall forever.
And though the night seems long,
my tears won't fall forever.

Oh, when I'm lonely,
I lie awake at night
and I wish you were here.
I miss you.
Can you tell me
is there something more to belive in?
Or is this all there is?

In the pounding feet, ,
In the streets below,
And the window breaks ,
There's something wrong,
It's so hard to belive that love will prevail.

Oh it won't rain all the time.
The sky won't fall forever.
And though the night seems long,
my tears won't fall forever.

Last night I had a dream.
You came into my room,
you took me into your arms.
Whispering and kissing me,
and telling me to still belive.
But then the emptiness of a burning sea against which we see
our darkest of sadness.

Until I felt safe and warm.
I fell asleep in your arms.
When I awoke I cried again for you were gone.
Oh, can you hear me?

It won't rain all the time.

Hur gör man....?

Hur överlever man...?

Trodde inte det var så här....

Hade glömt känslan...

"Pirret" i magen,

hur man blir tramsig,barnslig

och hur ont det gör när det blir fel...

Men jag får återigen stålsätta mej och ge fan i att gå på nitar i livet....

10 år....idag...

Ja vad ska man säga, jag känner mej misslyckad!

I 10 år har jag hoppats och trott, kämpat och förnekat sanningen!

Jag har inte förren idag insett hur sned din verklighetsuppfattning är..

Du tycker nog att det är din sanning, väljer att tro det (i annat fall är du en mycket elak människa) och fortfarande vill jag tro gott om månniskan!

Men lilla vän du måste få hjälp så att du ser en dag!

Ser att en familj krossats pga av dina handlingar, flera liv skadats pga ditt sätt!

Vi är 3 st hemma som mår dåligt av olika anledningar och jag främst för att jag velat så länge att du skulle se...

Se vad du gör mot oss..

Jag har kämpat så otroligt hårt för att du skulle förstå och inse att det skadar mer än för stunden, att vi är ärrade och att vi har sorg.

Sorg att vi förlorat och måste ge upp dej, sorg att vi (jag) inte insett det tidigare.

Men känslan jag har som tar mest plats i mitt hjärta nu är medlidande..

Jag tycker synd om dej...

Empati..

En obekant känsla för dej min vän...

Jag lever numera efter mottot;

"Rädda vad som räddas kan"

och det är riktat enkom till mina barn.

De måste få en sann verklighet att växa upp i.

De måste trygghet

De behöver en mamma som vågar/orkar ta sej tid med dem

De behöver framförallt en mamma som finns i många år till...

Jag behöver bli stärkt i mej själv! Jag har lång väg framför mej med att arbeta bort mitt medsjukliga beteende...

Jag har blivit skadad och tyvärr normaliserat saker som INTE är ok!

Jag bagatelliserar saker som ingen normal människa skulle göra...

MEN jag inser det iallafall nu...

Så jag kan jobba med min medsjuka.

Jag hoppas att du inser en dag..

Att du kanske kan förklara för mej...

Jag hoppas att du kan bli botad/frisk.

Öppna dina ögon och börja om och gör det rätt! Se felen!

Lycka till vännen...

Känner mej stolt..

Har spenderat första helgen hemma ensam med barnen, (har varit med vänner och/eller partajat d andra helgerna)

och röjt och gjort vid trädgården totalt!

Det är terapi att bara vara ensam och slita så att man tror att man ska gå itu!

Jag känner dessutom att jag kan, jag klarar så mycket mer än vad jag själv tror!

Det är en sorts frihetskänsla i det!

Jag tror på ljuset i slutändan...tror återigen på livet! Frågan är bara hur länge till?

Jag har skuldkänslor för att jag ibland känner mej ok! Dåligt samvete för att jag emellanåt njuter av livet!

Önskar såklart ett annorlunda sätt men det är inget jag kan påverka...

Vi väljer alla våra livsöden och nu har jag beslutat att ha ett bra liv att se tibax på en dag!

Just nu känner jag mej övertygad om att det blir bra....

Imorgon kan känslan vara totalt motsats..*hoppas inte*

God natt och kram på er

Jag vet inte hur jag skall få dig att förstå

det kommer aldrig mer bli som då.

Hur skall du veta att jag inte känner för dig som då..

Hur skall du någonsin förstå?

Hur tror du jag skall hålla samman efter allt som hänt i våra liv?...

Tror du det hjälper med tid?

Jag tvekar inte på att du älskar mig,

och jag bryr mig om dig!

Men allt det som en gång var kärlek i mitt hjärta

är bara en svart grop av smärta!!!

Alla minnen finns kvar i våra sinnen

fast medan du glömt

och kommit över dem

tänker jag på sveken än.

Det e inte så lätt att gråten gömma

bara gå vidare och glömma.

Jag kommer i mitt hjärta alltid att älska dig,

Du fick mig att finna kärleken

för att sedan plågas och såras av den...

Jag söker nu friheten i en annan värld än kärleken,

och även om jag nu ensam är

så känns det trots allt bäst så här!

Det e inte bara att gå vidare och glömma

när man känner såren i sitt hjärta ömma

Så snälla försök att förstå

ett slut är bäst för oss båda två!!

Låter kärleken vi en gång hade

dö ut i ett långt och smärtsamt slut,

För alla gånger jag orkat förlåta

så kommer mitt hjärta för evigt att gråta..

Jag kommer alltid att minnas det som varit mellan oss,

men en sak kommer jag aldrig att förstå

hur kunde du behandla mig så??

Kärleken gav sår jag ej kan beskriva

Även fast jag kommer över dig

så lever såren föralltid inom mig!!

Ork...

Fridfullt

Känslan finns där tillsammans med så många andra..

Sorg

Rörd

Ilska

Tvivel

Rädsla

Frustration

Förtvivlan

Hoppfull

Längtan

Kärlek

Empati

Skuld

Oro

Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga om alla känslor som slåss i mej.

Jag är som en tickande bomb, säg nåt dumt och jag brister..

Säg något snällt och jag brister.

Fråga något om MEJ och jag brister.

Jag är en som har känslor utanpå ...

Finns otroligt många människor i min närhet som bryr sej mer än jag någonsin anat!

Jag tackar er ödmjukast!

Utan er hade jag gått under för längesedan, ni är dem som gett mej första hjälpen i en nära döden upplevelse.

Ni har gett mej syre i en tid då jag höll på att kvävas.

Satte igång mitt hjärta när det stod still i livet.

Jag kommer aldrig att kunna återgälda er alla!

:(

Många vet säkert inte ens om att de finns på min "lista" över livräddare!

<3

<3

<3