Vad händer?
Varför och hur kan det kännas underbart för att i nästa stund bara raseras och bli totalt värdelöst?
Ibland undrar jag vad det är för mening med nåt..?
Varför jag?
När ska alla prövningar i mitt liv upphöra?
Men nu har jag förstått att de kommer de aldrig att göra!
Jag måste bara lära mej att hantera dem...
Måste bara lära mej att förstå och leva med dem..
Att kanske inse en dag att det fanns en mening med dem.. (?)
Sårad, ja enormt av en del...
Älskad , ja enormt av en del...
Men nu sitter jag här ...ensam i huset med en son som sover, en dotter som är hos bästisen och jag funderar på hur min framtid ser ut..
Ensamheten skrämmer mej inte längre...
Jag är starkare ensam...Barnen behöver mej, en stärkt mamma!
En dag kommer jag att må fantastiskt, och jag längtar....
Trodde att min lyckliga stund var här...men jag får ha mer tålamod, och kämpa vidare med att försöka leva även under tiden det är tufft...Men det blir bra...
Tiden läker vissa sår, och dessa kommer att läka...
några ärr...men läka ska dem....
Jag VILL ha de lyckliga stunderna snart...iallafall medan jag fortfarande orkar uppskatta och njuta av dem... SNÄLLA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar