Det är tufft psykiskt att hantera mina egna vågor av panik, skuld, rädsla, ångest och medlidande!
Men nu måste jag.. Har för mkt att förlora och det är dax att tänka på framtiden för de jag har ansvar för, de två jag älskar mest i detta liv!
Jag kommer aldrig bli redo att ta steget även om jag trott att dagen skulle komma i snart 2 år!
Jag kommer säkerligen få bakslag flera gånger men jag tänker kämpa mer aktivt denna gång!
Jag tänker be om hjälp och den hjälp man kan ge mig är sitt stöd, sin omtanke och sitt sällskap!
Nu behöver jag er vänner... Nu måste jag ha skratt och lyckliga stunder att leva på och klara förbi de tunga stunderna!
Jag söker INTE medlidande!! Söker inte uppmärksamhet, men lite stöd!
Nu MÅSTE jag vakna ur min psykos!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar