Satt och pratade med en nyfunnen vän igår, som har genomgått cellgiftsbehandlingar och är på bättringsvägen, vilken kvinna!! Så stark och så klok!
Jag insåg när vi satt och pratade att hon blivit drabbad av någonting som hon inte kan styra över utan bara kämpa emot, och hon kommer vinna!
Så självklart det är för oss när vi drabbas av något sjuk att detta ska bort!
Jag ska definitivt inte jämföra, men jag fick igång tankar...
Jag har drabbats av något sjukt, jag skär inte bort det utan försöker behandla och dessa behandlingar gör bara mig sjukare och mindre motståndskraftig!
Jag bryter ner mig själv så att det sjuka lättare biter på mig och gör det när jag minst anar det!
Jag skulle inte ha medlidande för en cancer som växte i mig och förstörde mig, jag skulle vilja bli av med denna så fort som möjligt!
Men min sjuka tycker jag synd om och har medlidande för och vill hjäpa så att det blir en bra sjuka som kan sitta kvar....
Varför vill man ha det kvar?!
Nä det är inte viljan att ha det kvar det är tron om att man inte kan ta bort den, som gör att man vill ha mindre skadlig sjuka då...
Jag har ett val! Jag vet detta! Ändå så klarar jag inte av det! Varför!?
För att nämna några:
Hat-Kärlek-Rädsla-Skuld-Medlidande-Hopp
Dessa små snören binds samman till ett tjockt rep och binder HÅRT!
Även om visa små band brustit så är inte alla av....
Jag tror inte att alla kommer att brista ens..någonsin....och det skrämmer mig oerhört!
Skär jag bara bort min sjuka så kommer jag bli starkare och friskare!
Jag måste bara våga hålla kniven och snitta...
HUR HITTAR JAG MODET-ORKEN-STYRKAN till detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar