Lilla jag

Lilla jag

söndag 27 juni 2010

Då har vi söndag!
Vad ska man säga...gjorde ju ett inlägg inatt...
Så Midsommar är avklarad i bloggen va?!
Det finns människor som faktiskt har en innerlig omtanke om mej, jag har förstått detta nu.
Vänner finns och det är bara för mej att släppa in dem på livet igen...
Jag som faktiskt trott att man tappat en del under åren....
Men sanna vänner finns kvar och det värmer mitt hjärta.
<3
Jag önskar att jag varit mej själv tidigare bara och inte levt för att nån annan ska vara nöjd!
Jag har hela tiden velat leva de sociala liv som ligger för mej, men det har ej fungerat för att jag har inte kunnat tillgodose mina egna önskningar samtidigt som jag håller låg profil hemma....
Nu skiter jag i om jag inte har nån "låg" profil hemma, jag ÄR starkare även om det inte är så
mycket som jag önskat och behövt!
Men jag stärks av vännerna och stödet från dessa...
Tusen tack Liselott (svägerskas svägerska)
Underbart att läsa din kommentar och tårarna rann nerför mina kinder du skrev verkligen precis vad jag behövde...
TUSEN TUSEN TACK för det!!!
Jag tittar gärna in på en kaffe en dag!
Jag svammlar säkert mest på denna blogg och ibland skriver jag av ren pur ilska , ofta i ren sorg och medan tårarna rinner.
Det är lite av terapi för mej att få utlopp i ordens värld....
Sen om det är nån som läser eller ej det kvittar mej , för det är för MIN skull...
Men tydligen så finns dem...mina läsare och jag är otroligt tacksam för kommentarerna som verkligen peppar och berör.
Tack!
Anna: lilla syster Yster...
När blev du såå klok?
HIHI jag vet att det du skriver är sant..Jag vet hur man bör känna, men det är ibland så att man måste få nå botten innan man kan kravla sej upp...Men jag SKA ta mej upp om det så ska ta hela livet innan jag når toppen!!
LÖÖÖVE YA SISS
Jag vet just nu inte mycket känns det som, jag som är kontrollfreak och planeringsmänniska ut i fingerspetsarna har verkligen fått göra avkall på detta...
Nu tar jag varje dag som den kommer...
Känns jobbigt det oxå men måste nog göra så för att orka och fungera!
Jag vet ju inte hur den nya dagen skall se ut...
Visst finns planer på framtiden, men det blir ju ändå inte som man planerar så det är bättre att njuta/leva i nuet, tiden kommer inte tillbaka..
Tid är det dyrbaraste vi har.
Hoppas och vill tro att jag ska komma ur all denna skit stärkt och med tjockt skinn på näsan!
Bli den Carola jag en gång var....
Glada, Pigga, Sociala och Omtänksamma Carola som älskar livet....
Hon SKA hitta hem, om inte för egen skull så för mina barns skull!!
De förtjänar absolut att få ett rikt lyckligt och glatt liv!!
En trygg grund innan de skapar sina egna liv....
Nu svammlar jag på igen...
Får ta tag i nåt!
Kanske lite ogräsdragning...
Det är ju ett evighetsarbete...
Tar aldrig slut....
Känns lite hoppfullt att det finns saker som aldrig tar slut, även om det bara handlar om ogräs!
SE jag KAN se positivt på saker ibland oxå...
HiHi
:-D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar