
Begär inte att någon ska förstå.....Jag gör det ju knappt själv ändå...
Mitt hjärta blöder av mycket sorg...
Jag försöker gömma mina tårar innanför dörrarna i min egen borg...
Gjorde jag fel eller blev det rätt,
borde jag agerat och gjort på annat sätt?
Jag blöder på insidan där ingen ser,
men på ytan fortsätter jag och ler..
Hur ska jag någonsin tro på mina egna ord om hopp?
Jag är en sårad själ på många sätt, det är jobbigt att alltid göra det som är rätt...
Önskar livet kunde ge mej mer glädje i en tid då allt känns tungt..
Men allt som kommer min väg är nya prövningar och motgångar....
Ett brustet hjärta... På flera plan..... Hur kan man få ha så ont.....Hur kan känslor svida så?
Tårarnas sälta svider på insidan av mina ögon när jag stoppar dem från att komma ut...
De ska ju inte synas.....
We walked the narrow path,
beneath the smoking skies.
Sometimes you can barely tell the difference
between darkness and light.
Do I have faith
in what we believe?
The truest test is
when we cannot see.
I hear pounding feet in the,
streets below,
and I´m crying
and the children know that
there's something wrong,
and it's hard to belive that love will prevail.
Oh it won't rain all the time.
The sky won't fall forever.
And though the night seems long,
my tears won't fall forever.
Oh, when I'm lonely,
I lie awake at night
and I wish you were here.
I miss you.
Can you tell me
is there something more to belive in?
Or is this all there is?
In the pounding feet, ,
In the streets below,
And the window breaks ,
There's something wrong,
It's so hard to belive that love will prevail.
Oh it won't rain all the time.
The sky won't fall forever.
And though the night seems long,
my tears won't fall forever.
Last night I had a dream.
You came into my room,
you took me into your arms.
Whispering and kissing me,
and telling me to still belive.
But then the emptiness of a burning sea against which we see
our darkest of sadness.
Until I felt safe and warm.
I fell asleep in your arms.
When I awoke I cried again for you were gone.
Oh, can you hear me?
It won't rain all the time.
Hur gör man....?
Hur överlever man...?
Trodde inte det var så här....
Hade glömt känslan...
"Pirret" i magen,
hur man blir tramsig,barnslig
och hur ont det gör när det blir fel...
Men jag får återigen stålsätta mej och ge fan i att gå på nitar i livet....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar